Några ord om Erik: ”Din story påminner lite om Erik Anfält”. Lars Andersson tipsade om att jag skulle läsa om en kille som upptäckt löpningen sent och efter detta blivit frälst. Som en skänk från ovan kom det några veckor efter detta ett stort reportage om just Erik Anfält som jag lusläste. Och även om vi är rätt långt ifrån varandra i tiderna vi gör så var inspirationen fullständig. Jag följer nästan hela gänget av Örebroare på instagram som tillsammans levererar träningspass och tävlingar vecka ut och vecka in. Erik är en av mina stora inspirationer som ger mig hopp om att kunna bli snabbare än någonsin. Enjoy!

INSPIRATÖRERNA NO.2 – ERIK ANFÄLT

Namn: Erik Anfält

Ålder: 41

Bor och familj: Örebro med fru och två barn

Pers som du är mest stolt över och varför: Hmmm eftersom SUB 2.30 på maran är en rätt häftig gräns och att jag drömde om den gränsen redan innan jag hade gjort SUB 3.00 så säger jag 2.25.03 på marathon. Dock känner jag att det finns ytterligare tid att hämta på den sträckan så jag är nöjd men inte mätt skulle man kunna säga.

Bästa löparminne med kids: Har väldigt många faktiskt. Båda mina barn har trivts väldigt bra i babyjoggern. Att göra något som man älskar, springa, samtidigt som man ser någon som man älskar, sitt barn, ligger och sover sött i vagnen. Det är vackert tycker jag.

 

NÅGRA FRÅGOR TILL ERIK

En del av oss känner till din story, en del inte. Låt oss se om jag fått detta rätt – Du maratondebuterade som 30-åring på 3:45 och sprang för några veckor sedan in som 5:a på SM under 2:30 i Stockholm. Hur i helskotta gick det till?

Hej! Det stämmer nästan 😊. 3.45 gjorde jag 1997, som 21-åring. Då var jag egentligen inte löpare utan gjorde det mer som en rolig grej. Kommer ihåg att sista 15 kilometerna var ofantligt jobbiga. Hade nog på träning gjort som längst typ 25 kilometer någon gång. Dock hade jag i hela min ungdom spelat fotboll på relativt hög nivå så någon riktig soffpotatis var jag ju inte.

Fram till 20 års åldern tränande jag seriöst kan man säga. framförallt fotboll. Men mellan 20 och 30 tränade jag inte seriöst utan levde ett ganska hårt studentliv faktiskt. Tyckte väldigt mycket om kroglivet och det är inget som jag ångrar. Var sak har sin tid. När jag började närma mig 30 års åldern kände jag dock att jag ville byte bana. Hade tur och träffade ganska snart en väldigt fin kvinna (min fru) på min favorit krog, Björnstugan. Det var 11 år sedan och vi har numera två underbara barn ihop. När jag ganska omgående insåg att denna kvinna vill jag inte slarva bort så beslöt jag mig för att i princip helt sluta gå på krogen och löpningen hade faktiskt alltid varit något som jag hade velat testa lite. Kommer ihåg att jag sa till min fru när vi låg på någon sandstrand i Parga att jag tänker nog börja satsa lite på löpning. Okej sa hon och på den vägen är det. Mitt första lopp i min riktiga satsning (alltså efter att jag fyllt 30) blev Å-stadsloppet (halvmara) i Örebro 2006. Jag sprang i mål väldigt nöjd på 1.31. Som parantes kan sägas att jag sprang samma Å-stadslopp 2015 på 1.08.49. Detta lopp ligger mig varmt om hjärtat.

 

Hur ser en träningsvecka ut för dig?

När jag är frisk och framförallt hel (har haft en hel del skador genom åren) springer jag någonstans mellan 10-17 mil i veckan och kompletterar med 1 eller helst 2 styrkepass i veckan. När jag springer uppemot 17 mil blir det oftast ingen alternativträning förutom styrkan. Men generellt kör jag minst 1 alternativpass i veckan (cykel, crosstrainer, rullskidor eller liknande). Följer ingen detaljerad plan. Enligt mig är inte löpning någon direkt Einsteinvetenskap. Det gäller att träna ganska mycket och ibland träna ganska hårt. När jag tränar mycket mängd blir det väldigt lite kvalité och när jag tränar jag mycket kvalité blir det mindre mängd. Jag gillar att gå på känsla och tycker att jag känner min kropp rätt bra. Oftast när jag ger mig ut på ett pass vet jag inte riktigt hur långt eller hur fort jag kommer springa. Never waste good legs stämmer in ganska bra på mig. Är jag pigg, stark och har lust då kör jag på och känns det uselt joggar jag bara igenom eländet. Även om jag känner mig väldigt sliten så hoppar jag sällan över träningen helt.

 

Du har ju familj och barn, är de engagerade i din träning eller tycker de att du springer för mycket?

Min fru är inte löpare Dock tycker hon också om att träna. Generellt är vi duktiga på att ge varandra tid till träning (eller andra intressen). Men det är klart, min träning tar ju ganska mycket tid så helt friktionsfritt är det givetvis inte. Men jag försöker verkligen att planera in träningen där den ”stör som minst”. Ibland är det tidiga mornar, ibland på lunchraster och ibland sena kvällar. Inför varje vecka brukar jag scanna av vilka luckor jag måste fånga för att få till träningen. Jag är väldigt disciplinerad så det händer liksom inte att jag missar luckorna när de väl dyker upp.

 

Till oss småbarnsförälder – hur i helskotta gör man för att få ihop träningen när barnen är små?

Babyjogger är ett väldigt bra hjälpmedel. Periodvis har jag sprungit säkert hälften av passen med vagn. Man hittar ganska snabbt tekniken samt vilken typ av terräng/vägar som är lämpliga. Annars handlar det väldigt mycket om att planera in träningen där den passar bäst. Jag brukar ibland förklara för de som undrar vart jag får all tid ifrån att TV kollar jag i princip aldrig på, förutom barnprogram ibland. Transportlöpning är också genialiskt. Periodvis har jag sprungit en hel del till och från jobbet.

 

Har du några pass som man kan köra tillsammans med barnen eller är det kört när de vill vara med?

Min son är snart nio så det går bra att jogga lite med honom när han vill det. Man ska nog dock alltid låta träningen med barnen bli lite som det blir. Låt dem styra vad de har lust med. De riktigt viktiga passen är det nog smartast att köra själv eller med andra löpare 😊

 

Sist men inte minst, ett favoritpass som du tycker man borde testa?

Det jag tycker är absolut roligast/skönast är att springa på stigar i skogen. Men om man inte vill ha så teknisk terräng är ett tips att springa tidsintervaller i ett motionsspår. Jag brukar t.ex. köra 1 minuters intervaller (1 min snabbt, 1 min jogg) runt en ganska kuperad 10 km slinga. Det blir ett riktigt bra pass med stor variation!

 

OK en fråga till – visst kommer du och vinner Helsingborg Marathon den 2 september?

Verkar vara ett riktigt trevligt lopp i en trevlig stad. Så helt omöjligt är det inte. Det gäller bara att få ihop almanackan…